Rosies dagbok

Habibi och alla hans kusiener kommer ju från Libanon. Så det pratar bara arabiska med varandra. Liksom om killarna spelar kost och pratar med varandra och så då snackar de ju arabiska med varandra. i bland svenska om de vill att jag ska vara med i konversationen och förstå dem. Men i bland när det snackar arabiska så skulle jag bara vilja förstå vad de säger så jag skulle kunna bara flika in och säga någonting. Skulle vara så skönt om jag förståd vad de säger. Jag vill lära mig arabiska. För när vi ska åka ner till libaon om ett tag då vill jag kunna prata med Habibis föräldrar. Hans pappa kan lite engelska och hans mamma ingen. Hans syskon kan ju för de har lärt sig i skolan. Jag vill kunna! Habibi skriver ner meningar i bland som jag ska lära mig, basic ord och så men det fastnar inte.Jag kan ju lite, typ som hej, hur mår du och sånt. Kan kanske 20 ord eller så. Men jag vill kunna bättre. Men jag hade jättesvårt att lära mig engelska. Jag har verkligen svårt med språk. Jag tycker att det är jättesvårt. Och arabiskan är verkligen ett svårt språk också.. Nej jag måste bättra mig. Ska jag leva med Habibi( som jag vill mäst av allt i hela världen) så vill jag kunna hans språk!!